Johannes Rudbeckius

Biskop i Västerås och hovpredikant. Blev 65 år.

Äktenskap med Kristina Stjernman (- 1618)

Äktenskap med Magdalena Hising (1602 - 1649)

Noteringar

Johannes Johannis Rudbeckius (ibland kallad Johannes Rudbeckius d.ä. till åtskillnad från en av sina söner), född 3 april 1581 i Almby, Örebro län, uppväxt tillsammans med sina bröder Jacobus Boose Rudebeckius och Petrus Rudbeckius i Ormesta öster om Örebro. Död 8 augusti (begravd 6 september) 1646 i Västerås. Grundare av Sveriges första gymnasium, Rudbecki-anska Gymnasiet i Västerås (grundat 1623) och Sveriges första flickskola grundat 1632. Son till stadsskrivaren Johan Pedersson Rudbeck, från danska Rudbæk, och Christina Pedersdotter Bose.

Rudbeckius var en av det svenska 1600-talets mest betydande kyrkomän. Han ledde arbetet med bibelöversättningen av 1618 års Bibel. Biskop i Västerås från 1619 (vigd 28 januari, till-trädde 5 september). Han var far till Olof Rudbeck d.ä., liksom till biskoparna Petrus Johannis Rudbeckius i Skara stift och Nicolaus Johannis Rudbeckius, liksom fadern i Västerås stift. Finns förevigad som staty utanför domkyrkan i Västerås.

Johannes Johannis Rudbeckius andranamn "Johannis" är en latiniserad form av "Johansson", eftersom hans far hette Johan (Johannes) i förnamn. "Johannis" är genitiv av "Johannes" på latin. Hans far var Johan Pedersson Rudbeck (1550–1603), vilken var stadsskrivare i Örebro.

Källa: Wikipedia.
___________________________________________________________________________

Rudbeckius, Johannes, 1581–1646, universitetsman, biskop; jfr släktartikel Rudbeck. Under sina universitetsstudier i Wittenberg blev R. en varm anhängare av tidens nyaristotelism och skaffade sig en omfattande klassisk bildning. Han blev 1604 professor i matematik vid Uppsa-la universitet och efter en andra Wittenbergsvistelse professor i hebreiska 1609 och i teologi 1611. År 1610 grundade han ett privatkollegium med nya pedagogiska grepp. Efter strider med kollegan Johannes Messenius flyttades R. från Uppsala och blev Gustav II Adolfs stränge hovpredikant 1614. I den sittande bibelkommissionen reviderade han (från 1615) närmast på egen hand översättningen av hela Bibeln (utgiven 1618). Som biskop i Västerås från 1619 införde han en sträng ordning för prästerskapet i stiftet, ömmade för fattigvården och inrättade i stiftsstaden landets första gymnasium 1623 och en skola för flickor 1632. Ge-nom sitt hävdande av prästerskapets självständighet gentemot statsmakten råkade han tidvis i onåd. R. var en kraftfull predikant och författade lärda verk framför allt inom den aristoteliska logiken. Han var vår äldre stormaktstids kraftfullaste kyrkoman.

Rudbeck (Rudbeckius, Rudebeck, von Rudbeck), släkt som härstammar från bonden Hans Jensen (d. tidigast 1542) i Hoptrup i Sønderjylland, vars son Peder Hansen (d. tidigast 1576) i Rudbæk i Vedsteds socken i Sønderjylland blev far till stadsskrivaren Johan Pedersson Rud-beck (1550–1603) i Örebro. Den sistnämnde var far till Petrus Johannis Rudbeckius och till Johannes Rudbeckius. Dennes son Olof Rudbeck d.ä., var far till Olof Rudbeck d.y., som adlades 1719 och blev farfar till skalden Olof Rudbeck (1751–77). År 1771 upphöjdes i friherrligt stånd dennes kusin Thure Gustaf Rudbeck och deras fäders halvbror hovmarskalken Adolph Rudbeck (1726–1801).

Olof Rudbeck d.ä:s bror assessorn Paul Rudbeck (1632–87) adlades 1675 med namnet Rude-beck och blev far till fornforskaren Petter (Peter) Rudebeck (1660–1710; se Bländasägnen), som var farfars farfars farfar till Gustaf Rudebeck. Petter Rudebecks äldre bror häradshöv-dingen Paul Rudebeck (1657–1711) blev farfars farfars far till Sigrid Rudebeck (1831–1924), grundare av Rudebecks Gymnasium.

Biskop Rudbeckius var först
Den första föreskriften om förhörslängder i vårt land utfärdades för Västerås stift av Johannes Rudbeckius, som var biskop där åren 1619 -1646 och 1600-talets främste kyrklige organisatör.

Då kyrkoordningen av år 1571 i flera fall redan var föråldrad författade Rudbeckius andra stadgar, som skulle gälla för hans stift, däribland även detaljerade föreskrifter år 1622 för kyr-kobokföringen.

Enligt dessa föreskrifter ålades kyrkoherdarna att upprätta icke mindre än 20 längder, där-ibland "en folkalängd på alle the, som öffuer 10 åhr äro, tå Biskopen visiterar, register på barn, som äro christnade, brude folk, som äro wigde, lijk, som äro begrafne."

Huvudsyftet med den sålunda påbjudna folklängden, som alltså i verkligheten var en slags förhörslängd, framgår tydligt av orden "tå Biskopen visiterar". Den skulle tjäna som ledning för biskopen vid visitationsförhöret. l folklängden skulle "mellan parallelle linier finnas an-tecknat. 1. huru många katekesstycken var och* en kunde läsa, 2. på huru många stycken han kunde Luthers förklaring och 3. om han förstod det upplästa väl, temligt eller något".

Folklängder från 1620-talet
Biskop Rudbeckius förtjänster när det gällde initiativet till en regelrätt kyrkobokföring i senare tiders mening låg inte blott i hans framsynthet i fråga om utfärdade föreskrifter utan också i hans förmåga att kontrollera efterlevnaden av givna direktiv. Att hans nitälskan för kyrkobok-föringen burit rik frukt framgår inte minst av det bestånd av kyrkoböcker som från Västerås stift finns bevarat till våra dagar. Däribland finns exempelvis just några av de av Rudbeckius påbjudna folklängderna från 1620-, 1630- och 1640-talen och från de tre följande decennierna från ytterligare sexton socknar. Med hänsyn till att förhörslängderna i övriga delar av landet börjar långt senare, ofta först efter 1750, inses lätt den särställning Västerås stift intar härvid-lag.

Källa: NE.

Dokument

Källor