Personakt

Per Gammal

Bonde i Vägershult.

Född:Vägershult, Lenhovda (G).

Barn med ?

Barn:
Carl Pedersson

Noteringar

Dessa anteckningar utgöra en kortfattad berättelse om en släkt, från 1500-talet och troligen långt tidigare, bebott och brukat Vägershults by. Den bestod av två oförmedlade hemman. Lenhovda socken tillhör Uppvidinge härad i Småland och var en del av det gamla Värend.

Socknen utgjorde i viss mån en centralpunkt i häradet. Tingsplatsen var belägen där och viktiga vägar sammanstrålade där.

Lenhovda nämnes första gången 1266 i ett intyg om hemmansbyte mellan Nydala kloster å ena sidan och Värendsbon Åke i Stuckaboth å den andra. Denne erhöll i utbyte för denna gård och sina gårdar i Lenhovda del av Sunderby uti Njudung med mellanavgift. Flera adliga släkter har haft gårdar i Lenhovda. Nils Dannes' (Bilke) hustru Ingeborg Laurensdotter (två stjärnor) ägde en gård i Hassla. Denna Ingeborg var den heliga Birgittas ungdomsvän och följeslagare till Rom, 1349.

I det fastebrev, som häradshövdingen i Uppvidinge härad Peder Sonesson 1451, lördagen näst före kyndelsmässa, i Lenhovda skrivit på gårdar, som konung Karl Knutsson (Bonde) köpt av Britta Thuresdotter nämnas tre gårdar. Bland nämndemännen är Pedher Jonsson i Hassla.

Källorna till dessa anteckningar ha varit först och främst: Södersteens uppsats i Personhistorisk tidskrift angående släkten Linder samt "Lenhovda, en Värendssocken berättar". Därtill har kommit Kammararkivets mantalslängder för Älfsborgs lösen 1571 och 1613. Kyrkoböcker, Smålands nations i Uppsala matrikel, Växjö skolas matrikel, Växjö stifts herdaminne, Linnés parentation över Andreas Neander i Svenska Linnésällskapets årsskrift, förteckningen över riksdagsmän av bondeståndet, folkskoleinspektör Frans Lindvalls artikel i Hylténs-Cavallius årsskrift, samt andra hans anteckningar om Lenhovdasläkter. Dessutom en rik flora av muntliga berättelser, som bevarats inom släkten.

Fil. mag. Ingeborg Abramson. 1899 - 1982. (Har utfört den äldre delen av forskningen).

=====================================================================

- - - - - - VÄGERSHULTSLÄKTEN, EN GAMMAL SLÄKT I LENHOVDA SOCKEN. - - - -

=====================================================================

Vid nyare tidens början bodde i Lenhovda, Uppvidinge härad, en släkt, som kan kallas Vägershultsläkten efter släktgården i Vägershult, men som även spritt sig till andra byar inom socknen, främst till Nöbbele men även till angränsande socknar, Ekeberga och Algutsboda. Denna släkt har inget gemensamt släktnamn och är därigenom ganska svår att följa, men vissa förnamn återkommer regelbundet och vissa släktsamhörigheter. Särskilt ofta förekommer namnet Öggir (Ögge, Högge, Hegge) samt Håkan. Äldst i ägarelängden till släktgården Vägershult i nyare tid synes vara PER i Vägershult, innehavare av 1/2 mantal skattehemman i Lenhovda, omtalad 1531, samt Tore i Vägershult, nämnd 1550. Båda är omnämnda i H. Södersteens artikel "Den svensk-finska ätten Lindners härstamning", i Personhistorisk Tidskrift.

I skattelängden för Älvsborgs lösen 1571 nämnes Per Gammal i Vägershult, vilken också omnämnes i andra längder 1575 och 1584. I samma skattelängd 1571 nämnes även andra namn från Lenhovda, vilka möjligen kan ha tillhört samma släkt, nämligen Måns Öggesson i "Nybble" Lenhovda och Per Öggesson i "Nybble"Lenhovda. Därjämte finns en Per Håkansson, Lenhovda, men hans gårdsnamn är oläsligt.

Per Gammal i Vägershult hade en son, Carl Pedersson i Vägershult, nämnd i längderna 1596-1626. I mantalslängden för Älfsborgs lösen 1613 nämnes han tillika med Håkan i Vägershult, Måns Simonsson i Vägershult och knekten Måns Carlsson i Vägershult. Carl Pedersson synes ha ägt Norregård.

Per Gammal var troligen även en son till Tore i Vägershult, nämnes 1531.

Vägershult, Lenhovda (G)