Personakt Antavla

den helige Knut IV Svendssen

Kung av Danmark 1080-1086. Blev ca 43 år.

Far:Svend II Estridsson (1014? - 1076)
Mor:Gunhild Emundsdotter

Född:omkring 1043 Danmark.
Död:1086-07-10 Odense, Danmark.Han mördades den 10 Juli 1086 i St. Alban's Church, Odense, Denmark i en ålder av ca. 43 år. Källa: Maja Hagerman - Spåren av kungens män.

Dansk kung under åren 1080-86. Knut "den Helige" gifte sig med Adele av Flandern, dotter till Robert I Friso Av Flanderna och Prinsessa Gertrud Av Ssachsen (Adele av Flandern föddes under 1060 och dog under 1115.)

Knut fick efter mordet martyrglans och kanoniserades samt skrinlades 1101 19/4. Han räknas som Danmarks skyddshelgon.

Efter sin död blev Knud helgonförklarad året 1101 av påven Urban II. Knuts jordiska kvarlevor ´ blev gravsatt i St. Knuds kyrka i Odense samma år.
 

Barn med Adele Robertsdotter av Flandern (1065 - 1115?)

Barn:
Ingegärd Knutsdotter av Danmark (1086? - 1150?)

Noteringar

Knut den helige, död 1086, dansk kung 1080-86, son till Sven Estridsson.

Knut hävdade kungamakten och gynnade kyrkan, bl.a. med donationer till Lunds domkyrka. De ökade pålagorna ledde dock till missnöje, och han dräptes av upprorsmän i S:t Albans kyrka i Odense. Han helgonförklarades 1101.

Knut var gift med Edla av Flandern, som senare gifte om sig 1092 med greve Roger av Sicilien.

Knut den helige, Knut IV av Danmark, född ca 1040-1043, död 10 juli 1086 i Odense, kung av Danmark 1080-1086, efter sin bror, Harald Heins död. Son till kung Sven Estridsen. Knut var den andra i raden av fem söner efter Sven II Estridsen, som var kung av Danmark. Han kristnade Kurland och Livland.

Knut den helige är ett kanoniserathelgon inom Romersk-katolska kyrkan med festdag 19 januari. Make till Adele av Flandern (död 1115), syster till greve Robert av Flandern. Han fick tre barn, något oklart om alla var med Adele: två döttrar, Cecilia Knutsdotter av Danmark och Ingegärd Knutsdotter av Danmark och en son, Karl I av Flandern. Deras son blev inte regent av Danmark, utan Knuts bror Olof Hunger.

Knut den helige ville återställa Knut den stores rike, men det föll inte i god jord hos stormännen. 1085 samlade Knut hela danska ledungsflottan – kanske 1 000 fartyg – i Limfjorden i norra Jylland för att göra en attack mot England. Men flottan kom aldrig iväg eftersom Knut var upptagen vid den södra gränsen mot Tyskland, där han var i konflikt med den tysk-romerska kejsaren, Henrik IV. Inte förrän till sommaren fick ledungsflottan åka hem.

Knut hade fogdar till att samla in böter mot dem som hade åkt hem tidigt (för att ta hand om sina gårdar). Detta resulterade i en öppen revolt, och Knut var tvungen att fly från den kungliga gården Børglum till Agger Borg och vidare till Viborg och Slesvig för att slutligen hamna i Odense på Fyn.

Den 10 juli 1086 mördades han i Sankt Albanis kyrka i Odense, där han hade sökt asyl, vilket inte respekterades. Enligt traditionen mördades han framför högaltaret, tillsammans med brodern Benedikt och sjutton andra. Av kungens följe var det enbart hans bror, Erik Ejegod, som undslapp. Omedelbart efter Knuts död var det bland annat Erik Ejegod som arbetade för att få Knut vald till helgon. Efter Knuts död samlades stormännen och, som det står i Roskildekrönikan, tog de "hans broder Olof till kung och gjorde honom till medhärskare över hela Danmarks rike". Under Olofs regeringstid rådde "en ohygglig hungersnöd i nio år". Snart hette det att olyckorna som drabbade Danmark var Guds straff för mordet på Knut. Knut är begravd i domkyrkan, som han själv har låtit bygga. Det började snart uppstå rykten om att underverk skedde vid hans grav, och 1101 kanoniserades han som enda danska kungen. Hans jordiska rester lades i ett gyllene helgonskrin vid altaret i Sankt Knuts kyrka i Odense och en okänd munk skrev en helgonlegend om hans martyrskap. Sannolikt samma biografi som cirka 1120 skrevs om kungen av en engelsk munk med namnet Ailnot, då verksam i Odense kloster (Schnell).

Skeletten av både Knut den helige och hans bror Benedikt kan ses i Odense domkyrkokrypta, där de ställts ut i glaskistor. De jordiska resterna undersöktes i mars 2008 forskare från Retsmedicinsk Institut vid Syddansk Universitet i Odense. Undersökningen visade att
- Knut var högerhänt
- Knut blev inte mördad av en lansstöt i sidan (som beskrivs av Elnoth från Canterbury 20 år efter mordet), då undersökningen visade på ett tydligt och våldsamt hugg eller stöt på korsbenet precis under länden, som inte orsakas av en stöt från sidan, utan snarare framifrån genom den nedre delen av bukhålan, om det överhuvudtaget har uppkommit på morddagen.
- Knut hade inga skadade revben, vilket inte är förenligt med att han attackerades av flera män på en gång. En förklaring kan vara att han har haft en brynja, men det finns inga tecken på defensiva märken på underarmar (detta är förenligt med en av skildringarna av mordet, där det sägs att Knut skulle ha accepterat sitt öde och satt sig framför altaret och tagit emot angreppen utan motstånd).

Knut den heliges död 1086. Målning av Christian Albrecht von Benzon 1843.