Johan Bjurbeck

Kyrkoherde i Ås. Blev högst 74 år.

Äktenskap med Birgitta Maria Kyllman (1678? - 1756)

Noteringar

P. Wilstadius och Sten Carlsson skriver i ”Smålands Nation i Åbo 1640 – 1798”, sid 37 om student nummer 368 år 1694: ”Johannes Benedicti Biurbeck. Född i Ö. Torsås 1672, broder till nr 314. Skola i Växjö 1682 23/3. Gymnasist 1690, avgick 1694 20/6. Hade kondition i Finland och återkom till Växjö 1703. Prästvigd samma år 13/9 till bataljonspräst vid Jönköpings regemete, fången vid Perevolotjna 1709, frigiven 1722. Kyrkoherde i Ås 1724, tillträdde 1725. Död 1746 10/1 och begravd med likpredikan av biskop Alstrin. Gift 1703 med Birgitta Maria Kyllman, död 1756 24/1 vid 78 års ålder, änka efter nr 361.”
____________

Ur Herdaminnen

16. Johan Biurbeck 1724-46. Född i Ö.Torås 1762 son till frälseinspektören Bengt Håkansson i Ingelstad Ryssagård och Karin Börjesdotter. Stol. i Växjö stud. i Åbo 1694 hade sedan kondition i Finland och återkom till Växjö 1703, prv. där 13/9 s. å. till bataljonspräst vid Jönköpings regemente. Tjänstgjorde vid armén i Polen 1704 -09. tillfångatogs av ryssarna efter slaget vid Poltava sistn. år. Frigavs 1722, kh. här 1724, tilltr. 1725, predikant vid prästmötet 1732. Död den 10 jan. 1746 och begraven med likpredikan av biskop E. Alstrin.
B. blev med sina landsmän fånge vid Perevolotnjna den 1 juli 1709 och fick i Sibirien utstå svåra lidanden och umbäranden. Det berättas ännu i Ås huru han och andra fångar - bland dem en löjtnant från Källeryd, som återvände hem tillsamman med B - kördes av ryssarna som dragkreatur vid forsling av malm. På nacke och hals säges han haft tjocka valkar efter oket. På ryska "triumfsdagen" fråntogs han alla sina böcker utom bibeln, som han efter trägen bön fick behålla och vilkenhann "Som sitt endaste, ädlaste och käraste klenodium" genom många farliga äventyr förde med sig hem.
I Sibirien predikade han vid järnbruket Fetkoffka för svenska fångar. Den 11 febr. 1722 frigavs han ur fångenskapen. Kom till Stockholm den 13 juli och till Växjö den 17 aug. Härifrån begav han sig till sitt boställe Mårås i Långaryd, dit han anlände den 27 aug. Enligt sägnen var hans hustru, som bodde på ett torpställe i närheten och som genom eget arbete fått försörja sig och sitt barn, vid hans ankomst borta hos grannar för att hjälpa till med skörden. Den 18 åriga dottern, som var efter faderns avfärd till krigshärden anade icke vem ryttaren var, utan avvisade hans begäran om natthärhärge. Då han givil henne ett par handskar och en psalmbok, fick han dock lägga sig på en säng och hade insomnat när hustrun på kvällen kom hem. Denna var just icke villig att hysa den främmande mannen och icke särdeles vänlig mot honom, när han vaknade. Under samtalet med honom begynte hon misstänka, att det var hennes man, varför hon slutligen frågade: det är väl icke Johan, som är återkommen?. Svaret blev jakande. Den fattiga kvinnan som varit övertygad om mannens död stod just i begrepp att ingå nytt äktenskap med en med en soldat.
Jämsides med sin anställning vid regementet uppehöll B. gudstjänsterna i Långaryd under prosten Comerus ålderdom. Utan förslag och provpredikan erhöll han 3l/l0 1724 kungl. fullmakt på Ås pastorat. Biskop Alstrin ger hans verksamhet här ett vackert vitsord och kallar honom "en trogen ödmjuk Jacob, snäll och försiktig Josef och en gudfruktig och nitälskande Johannes." Han var en vittberest man, som enligt samme förf. - "varit i Finland, Tavastland, Karelen, Ingermanland, Lifland, Påland, Sohlesien, Saxen, Ermeland, Preussen, Volinien, Polesien, Podolien, Litauen, Masuren, Ukranien, Ryssland och Sibirien." Från sin fångenskap hemförde B. 10 mynt och skådepenningar, vilka han lät ingjuta i en silverbägare med denna inskrift: "Fådde i Saxen, förvarade i Ryssland, hemförde till Småland av J. Bjurbeck." Bägaren liksom pastoratet innehades av B :s ättlingar till J. O. Hesseigrens död 1862, då den inköptes av bonden Sven Andersson i Flahult. Genom särskilt testamente förordnade denne, att "bägaren skall för evärdliga tider innehavas av blivande kyrkoherdar i Ås, man efter man. " En utförlig beskrivning av mynten finnes i Rgn: Västbo, s. 80. (E. Alstrin: En kidstelig likpredikan över kyrkioherden Johan Bjurbeck, Sthlm 4747; Rgn; 1/DA 1722: 515; 1768: 91).

Gift 1703 med Birgitta Maria Kyllman, död 24/1. 1756, 78 år, änka ef ter kollegan i Växjö Harald Teander.
Barn:
- Brita Catharina, f. 29/5 1704, gift med eftertr.

Källor